Almen Patologi kap.4
1. Ökad cellulär aktivitet med ökning av cellantal o/e storlek. 2. Reducerad cellulär aktivitet med minskning av cellantal o/e storlek. 3. Förändring av cellers morfologi. Hypertrofi. Hyperplasi. Samma faktor kan förorsaka hypertrofi och hyperplasi. Atrofi. Metaplasi. Dysplasi. Def. Ökad cellstorlek; leder till förstoring av organ och vävnader, ökad funktionskapacitet. Både ökad kata- och anabolism samt expression av protoonkogener. Pga normalt förekommande hormoner och växtfaktorer. Hormonell stimulering. Fysisk belastning. Krav på ökad funktion. Def. Ökat cellantal; leder till förstoring av organ och vävnader. Hormonell stimulering. Fysisk belastning. Krav på ökad funktion. Muskelceller hypertrofierar. Epitelceller och mesenkymalt deriverade celler reagerar med hyperplasi. Def. Reducerad storlek o/e antal av celler o/e organ som tidigare har haft normal storlek. Reduktionsmekanism av antal. Resulterar i nedsatt funktionskapacitet. Reducerat funktionskrav. Fysiologisk atrofi. Involution. Patologisk atrofi. Def. Förändring av cellernas differentiering pga yttre påverkan. Motståndskraft mot påverkan ökar. Förändring från en typ av fullt differentierad cell till annan typ (inte) fullt diff typ. Sker inom samma sorts XXX. Kronisk inflammation. Ofysiologisk påverkan. Fysisk påverkan. Kemisk påverkan. Varianter. Metaplastiskt epitel kan ombildas till neoplastiska celler. Def. Epitelförändring med ökad cellproliferation och ofullständig differentiering. Kan vidareutvecklas till karcinom. Oftast i vävnad som inte kan (i begränsad grad kan) dela sig. Graviditet. Anabola steroider. Allmän muskelträning. Patologisk. Avlägsning av den ena njuren. Estrogenstimulering av endometrium. Överproduktion av TSH. Prostatahyperplasi. Kronisk epitelskada eller infektion. Röd benmärg. Lymfvävnad. Abnormt lågt S-Ca2+. Apoptos. Reducerat antal organeller. Normalt, åldersbetingat fenomen. Kan förorsakas av nedsatt hormonproduktion. Fysiologisk organatrofi beroende av apoptos. Embryonalutveckling. Thymus. Reversibel reaktion av hypertrofisk/-plastisk vävnad. Nedsatt näringstillförsel. Nedsatt syretillförsel. Reducerad hormonell stimulering. Reducerad neural stimulering. Inaktivitetsatrofi. Epitelcell blir annan sorts epitelcell. Oftast ses:. Plattepitel blir cylinderepitel. En typ av cylinderepitel blir annan. Fast bindväv blir benväv. Mildaste formerna är reversibla. Tvärstrimmig muskel. Glatt muskelvävnad. Muskelhypertrofi. Myokardiehypertrofi. Celler i njurtubuli. Sker inom några dagar. Normal cellproliferation av endometriekörtlar. Persisterande follikel. Hormonintag. Hyperplasi av gl. thyreoidea. NB Inte hypertrofi!. Flera vävnader. Förtjockning av epitel. Ökad keratinisering av förhornat epitel. Höga höjder. Efter stimulering med IL-1 och -2 från APC och Th. Antal PTH-producerande celler i gl. parathyreoideae ökar. Efter barndomen. Myometrium efter graviditet. Iskemisk atrofi. Muskelvävnad. Cylinderepitel blir flerskiktat plattepitel. Flerradigt epitel blir flerskiktat plattepitel. Endocervix. Bronkier. Sten i urinblåsan. Intestinal metaplasi i nedre esophagus vid långvarig refluks. Ventrikelslemhinnan. Mekaniskt hårt belastade senor. Benbildning i ärrvävnad. Skelett-. Hjärt-. Våldsam hypertrofi av uterinvägg. Ökad muskelkraft. Pt. med hjärtklaffsfel. V. ventrikeln. Struma. Körtelepitel. Glatta muskelceller. Bindvävsceller. Handflator. Fotsulor. Arterioskleros. Uppstår snabbt. Vid långvarig inflammation. Tobaksrök. Långvarig gastritis. Otillräcklig stängning av klaffarna. Försnävning av ostier. Pt. med permanent ökat arteriellt blodtryck.
Def. Sekundära morfologiska förändringar efter letal cellskada med intravital celldöd. Drabbar oftast alla celler i ett avgränsat område. Alltid patologisk. Koagulationsnekros. Kollikvationsnekros. Fettnekros. Kaseös nekros. Hemorragisk nekros. Fibrinoid nekros. Gangrän. Vanligaste formen. Morfologi. Makroskopi. Mikroskopi. Död vävnad är fast och ljus. Ser kokt ut. Vävnadens arkitektur kan anas. Vanligen möjligt att se cellernas omkrets.
Def. Kontrollerad celldöd som drabbar enskilda celler programmerade att dö. Normalt fysiologisk men ibland patologisk.
Def. Patologisk förändring som inträder när cellen inte kan kompensera för påverkan som medför ändring av struktur o/e funktion. Reversibel. Irreversibel. Dystrofi. Subletal. Cell degenererar till:. Parenkymatös och hydrop förändring. Steatos. Hyalin förändring. Resulterar i celldöd. dys- dålig, trofe- näring. Tidigare trodde man att olika tillstånd berodde av närings-/metaboliska störningar. Beskriver ingen bestämd förändring. Många tillstånd har fått nya namn. Muskeldystrofi. Leukodystrofi. Dystrofisk kalcifikation. Benämndes förut degeneration. Eng. Change. Mindre specialicerad celltyp. Mindre aktiv form. Def. Cellförstoring pga ackumulation av vatten och salt i cytoplasma. "Hydropt" tillstånd när organeller är så dilaterade att ljusmikroskop visar cytoplasma med flera vakuoler. Na-pump skadad. Hjärnvävnad. Leverceller vid hepatitis. Njurens tubulusceller vid svår hypokaliemi. Def. Ackumulation av fettdroppar i parenkymatös cells cytoplasma. I celler som vanligen metaboliserar fett. I vävnadssnitt syns tomrum. Def. Ackumulation av protein i cytoplasma. Vid svår h.f. ses eosinofila kroppar. Kalkansamling i nekrotisk vävnad. Na in, K transporteras inte ut. Vid iskemi. Leverceller - Fettlever. Njurens tubuli. Fett sköljs bort vid färgning. Lewy-kroppar. Mallory-kroppar. ATP-produktion minskar. Stark berusning. Alkoholmissbruk. Excessiv fetma. Dåligt reglerad diabetes mellitus. Kwashiorkor. I neuroner vid Parkinsons. Steatohepatitis. Synligt fett under ljusmikroskop. Barn. Proteinfattig, kolhydratrik föda.