Orientering i digital kompetens

r

Om digital orienteringDet här är en länksamling av befintliga källor som kan stötta dig som pedagog och ledare i arbetet med de reviderade läroplanerna kring digital kompetens.Digital orientering riktar sig till dig som arbetar i förskola -gymnasiet.UtvecklingOrienteringen är inte heltäckande, utan bygger på erfarenheter och arbetssätt i verksamheten. Om du har idéer om tillägg eller borttag av länkar tar vi tacksamt emot det och bygger kontinuerligt vidare på orienteringen.En del av tanken med orientering är också att vi sållar bland de länkar som finns, så att den inte blir övermäktig. Vi sållar då genom kriterierna trovärdighet och hur uppdaterad källan håller materialet över tid.Obs! Vi har valt att begränsa urvalet av material till det som är länkar till innehåll som är icke-kommersiellt.Producerat avVerksamhetsutvecklare IKT i samarbete med Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad.Senast uppdaterat18 oktober 2018KontaktMaria Eriksson, utvecklingsledare digitaliseringmaria.a.eriksson@educ.goteborg.se

a
1.

Kom igång: (vid varje nod finns tre streck samt ett plus - klicka på dem för att komma vidare)

r

Hur gör jag?Om lärområdenDu kan få en snabb överblick över varje lärområde (digital kompetens, skolbibliotek etc) genom att hålla musmarkören över ikonen med tre linjer som ligger intill boxarna.Om länkarOm du klickar på ikonen med ett plus får du upp länkarna.Länkarna har följande kategorisering:Introduktion (till lärområdet)I styrdokumenten (länkar till styrande dokument)I undervisningen (lektioner, tjänster etc)Forskning (forskning som specifikt handlar om lärorrådet)Fortbildning (länkar till kurser och liknande där du kan fördjupa dig)Varje länk har följande uppbyggnad:Om du håller över ikonen med tre streck får du information om länken och vem som står bakom källan.Om du klickar på ikonen bredvid (glob eller diverse logotyper - till exempel ett S för Skolverket) kommer du vidare till källan (externa webbplatser).Välj att se orienteringen som en tankekarta eller linjärtDu kan välja mellan att se orienteringen via den tankekarta du är i nu, eller som ett linjärt dokument - välj det som passar dig bäst.LinjärtSökOm du vill söka efter något specifikt, så gör du det genom att klicka på det lilla förstoringsglaset.

a
2.

Grundläggande om digital kompetens

r

Grundläggande teorier, styrdokument och resurser om digital kompetensHär kan du se vilka grundläggande teorier som ligger bakom digital kompetens, vad styrdokumenten säger och hitta resurser för att sätta dem i praktik.PoddavsnittGrundläggande teorier om digital kompetens, intervju med forskaren Martin TallvidDigital Literacy, intervju med forskaren Lisa MolinOm styrdokumenten för förskola, intervju med Belinda Gyllenstig, IKT-utvecklareOm styrdokumenten för grundskola och gymnasiet, Pia Börjesson och Jens Öberg, IKT-utvecklareDu hittar poddavsnitten på Lärtorget: https://lartorget.goteborg.se/orienteringidigitalkompetens/De finns också på Spotify i podden "Orientering i digital kompetens"

3.

Medie- och informationskunnighet (MIK)

r

Medie- och informationskunnighet (MIK)"Vår världsbild formas till stor del genom medier. Från det att vi vaknar tills dess att vi somnar omges vi av information och budskap i form av text, ljud och bild - ansikte mot ansikte, i mobilen, på nätet, tv och radio och i tidningen. Vi bidrar också själva till flödet — i dagens sociala medielandskap är var och en sin egen publicist. Medie- och informationskunnighet – MIK – är idag en nyckelkompetens för alla.MIK handlar om att:förstå mediers roll i samhälletkunna finna, analysera och kritiskt värdera informationsjälv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier"/Statens medieråd"Information Literacy and Media Literacy are traditionally seen as separate and distinct fields. UNESCO’s strategy brings together these two fields as a combined set of competencies (knowledge, skills and attitude) necessary for life and work today. MIL considers all forms of media and other information providers such as libraries, archive, museums and Internet irrespective of technologies used."/UNESCO

a
4.

Digital
samhällskunskap

r

Digital samhällskunskapDigital samhällskunskap har blivit ett begrepp för att fånga hur vårt samhälle förändras med digitaliseringen, hur det påverkas av teknikförändringen och vad teknologin innebär för oss som medborgare idag och imorgon.Det finns en Facebook-grupp startad av Carl Heath, RISE Institute, där ett kontinuerligt samtal förs på temat Digital samhällskunskap, och kanske var det med starten av den gruppen som begreppet myntades..?

5.

Artificiell intelligens (AI)

6.

Källkritik

r

Källkritik"Varje dag möts vi av information från olika medier och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi ser och hör. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt."/Skolverket

a
7.

Normkritik och jämställdhet

8.

Skärmtid

17.

Att Leda

r

Ledare"Skolans digitalisering handlar om att förändra arbetssätt och metoder för att höja kvalitén och öka effektiviteten. Eftersom det är ett förändringsarbete blir skolans ledare centrala för ett framgångsrikt arbete. Teknikens roll är att möjliggöra förändringen, de nya arbetssätten och att accelerera effekterna."/Skolverket

a
16.

Bedömning

15.

Programmering

r

Programmering"I läroplanerna finns programmering med som en del av den digitala kompetens som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens."/SkolverketFå syn på digitaliseringen i grundskolan, s. 10

a
14.

IT som material

r

Digital produktionDigitalt berättandeVad är STE(A)M?Makerkultur (Makerspace)

13.

Undervisa online (fjärr- o distansutbildning)

12.

Digitalt berättande

r

Digitalt berättandeI alla tider har människor berättat och delat historier med varandra och förmågan att berätta är en av våra allra starkaste drivkrafter för lärande och förståelse. Digitala verktyg ger oss fler möjligheter än någonsin tidigare för att kunna skapa och sprida berättelser och även människor med ingen eller relativt lite erfarenhet av digital teknik kan idag enkelt skapa digitala berättelser. Termen digitalt berättande handlar därför helt enkelt om en berättarform där digital teknik används för att berätta en berättelse. Ibland används även uttrycken multimodalt berättande eller multimodal text eftersom det handlar om att använda olika uttrycksformer i kombination, såsom stilla bilder, video, animationer, musik, berättarröst och texter. Eftersom produktionen är digital är digitala berättelser också enkla att publicera på nätet och därför en form av publikt arbetssätt.Att skapa digitala berättelser i skolan handlar i stor utsträckning om att arbeta med och utveckla de språkliga förmågorna och få ett sammanhang och en meningsfullhet. Genom att eleverna får möjlighet att själva skapa multimodala digitala berättelser får de en djupare förståelse för deras komplexitet och för vilka möjligheter de ger delaktighet i och påverkan på samhället. 

11.

Skolbibliotek

r

Skolbibliotek"Sedan länge har en av skolbibliotekariens viktigaste uppgifter varit att stödja lärares och elevers arbete med informationssökning, källkritik och säker internetanvändning. Inte sällan ingår också att diskutera de juridiska aspekterna som exempelvis upphovsrätt och vilka lagar som styr vårt samröre på nätet. Nu blir detta arbete formaliserat genom läroplanerna."/Skolverket

a
10.

Skoldatatek

9.

Nätmobbning

r

Nätmobbning"Nätmobbning i skolan är en form av skolmobbning och innebär att en person blir utsatt för upprepade negativa handlingar via elektroniska kanaler.Nätmobbningen kan ske på olika arenor, som via sms eller ett chattmeddelande som skickas direkt till personen. Den kan också ske genom ord, bild eller video i olika sociala medier. Nätmobbning förekommer också vid onlinespel.Nätmobbningens frekvens tycks inte ha ökat under de senaste åren men har blivit en vanlig form av skolmobbning och har bidragit till en ökad psykisk press på den som utsätts. Men det är fortfarande i den fysiska skolmiljön som den mesta mobbningen sker.Nätmobbning och traditionell skolmobbning har ofta samma sociala rötter." /Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad

Click here to center your diagram.
Click here to center your diagram.